Det man inte dör av....

Pesticider och hot mot bisamhällena

Det man inte dör av….

Rolf Tulstrup Theuerkauf, Danmarks biavlerforening

Artikeln publicerad i Tidskrift for Biavl 2011-12

Översättning och foto: Thomas Rafstedt

Ur Gadden 2012 nr 2

 I samband med de senaste årens stora förluster av bisamhällen har fokus riktats mot bl.a. användandet av pesticider. Flera undersökningar visar att pesticider kan ha en kronisk negativ påverkan på bin. Skadorna kan t.ex. vara ett svagt immunförsvar och därmed en ökad mottaglighet för sjukdomar.

”Det man inte dör av, blir man starkare av” lyder ju ett ordspråk. Är det sant? När det rör sig om växtskyddsmedel så är det nog en sanning med modifikation. Under de senaste 20 åren har det skett en markant minskning av antalet anmälda biförgiftningar och det anmäls idag under 10 st. om året. Förr i tiden var det 30-40 anmälningar om året och på 1960-talet inträffade år med mer än 100 st. Orsaken till att biförgiftningar idag uppträder mer sällan är att det inte längre är tillåtet att använda de medel som är mycket giftiga för bina. Dessutom är det idag krav på utbildning av sprutförare. Att ett samhälle dött av förgiftning är ju lätt att konstatera då det ligger en massa döda bin framför kupan. Men om nu inte verkningarna av pesticiderna är direkt dödliga? Då är det genast svårare att konstatera att samhällets död eller svaghet beror på pesticider. Sådana skador som inte är akut dödande (subletala skador) kan vara en av orsakerna till de stora förlusterna av samhällen som skett runt om i världen under senare år.

 Neonicotinoider

I den tyska delstaten Baden-Wurtenberg fick mer än 11500 bisamhällen hos 700 biodlare i slutet av april 2008 symptom på biförgiftning. Källan till den omfattande förgiftningen visade sig vara ett parti betat majsutsäde som var betat med cloathianidin (ett ämne som tillhör gruppen neonicotinoider). Betmedlet hade torkat och föll av fröna och spreds vid sådden. Det var detta damm som förgiftade bina.

Insektsmedel baserade på neonicotinoider ökar stadigt och utgör idag 17% av världens försäljning av insekticider. Neonicotinoiderna är vattenlösliga och har en systemisk verkan, dvs. de tas upp av plantan och sprids i hela växten. Medlen kan antingen användas som sprutmedel eller som betmedel. När neonicotinoiderna användes som betmedel löses betmedlet upp av markens fuktighet varefter det tas upp av växtrötterna. I motsats till sprutning så har de systemiska betmedlen en längre verkan eftersom det sker ett kontinuerligt upptag av medlet. Detta kan medföra att betmedlen kan ge en kronisk och subletal biförgiftning. Bin som utsätts för pesticider med subletal effekt riskerar att få ett sämre immunförsvar varvid de blir mer sårbara för sjukdomar och andra pesticider. Nedbrytningen av neonicotinoiderna är långsam.

Under senare år har forskarna blivit uppmärksamma på att det finns en risk att betmedlen kan återfinnas i guttationsvattnet (vattendroppar som växterna har utsöndrat). Detta vatten kan bina samla in och riskerar då att komma i kontakt med pesticiderna. I vilken utsträckning bina samlar guttationsvatten är inte konstaterat.

Ambin lever kortare tid

Subletala skador på bin kan visa sig i bl.a. ökad vinterdödlighet samt försämrad orienterings- och kommunikationsförmåga. En belgisk undersökning (Heylen m.fl., 2011) visade att fyra undersökta växtskyddsmedel har en negativ inverkan på utvecklingen av binas fodersaftkörtlar.

Fodersaftkörtlarna producerar den livsviktiga fodersaft som ynglen matas med. Körtlarna är störst hos de unga ambina vilka ansvarar för matningen av yngel. Ju äldre ambina är desto mindre är körtlarna.

I undersökningen ingick fyra produkter nämligen svampmedlet captan, samt insekticiderna fenoxycarb, imidacloprid och indoxacarb. Forskarna mätte fodersaftkörtlarnas storlek och struktur hos 8 resp. 14 dagar gamla bin. Resultatet visade att fodersaftkörtlar hos 14 dagar gamla bin behandlade med imidacloprid och fenoxycarb var signifikant mindre än hos kontrollbina. Vad gäller captan och indoxacarb var skillnaden mindre uttalad.

Redan hos 8 dagar gamla bin behandlade med fenoxycarb kunde man se degenererade förändringar i fodersaftkörtlarnas struktur. Samtidigt minskade mängden producerad fodersaft. Faktiskt hade fodersaftkörtlarna samma struktur som hos dragbin.

Att bin behandlade med fenoxycarb gav de mest dramatiska förändringarna av fodersaftkörtlarna förklaras med att medlet har en hormonliknande verkan som befrämjar åldringsprocessen hos insekter.

Undersökningen visar att vissa pesticider påverkar fodersaftkörtlarna negativt. Detta kan leda till att samhället inte är i stånd att producera tillräckligt med fodersaft till ynglen. En följd av detta kan bli att ynglen dör av svält eller får en minskad tillväxt samt får ett svagt immunförsvar.

Förstärkande effekt

En fransk undersökning (Vidau m.fl., 2011) visar att bin infekterade med Nosema ceranae har en signifikant högre dödlighet när de utsätts för subletala doser av insekticider (fipronil och thiacloprid) än bin som inte har nosemainfektion. Faktiskt visade det sig att det inte var någon dödlighet hos bin som inte hade någon nosemainfektion och som behandlades med de två bekämpningsmedlen. De franska forskarna sammanfattar att undersökningen stöder hypotesen om en synergieffekt, alltså en kombination av påverkningar vilka var för sig inte är direkt dödliga men som tillsammans ger en dödlig effekt.

Skadligt vax

I USA används pesticider rikligt både i lantbruk och i biodling. En amerikansk undersökning visar att amerikanska vaxkakor kan vara smockfulla med pesticidrester och att dessa rester har en skadlig påverkan på bina. En undersökning visar att pesticiderna snabbt vandrar i vaxet. Pesticidrester kunde återfinnas i kontrollvax som placerats över ett pesticidförorenat vax i kupan. Efter ett par omgångar med yngel i kontrollvaxet steg yngeldödligheten och utvecklingstiden förlängdes.

 Källor

Heylen, K. m.fl. (2011): The effects of four crop protection products on the morphology and ultrastructure of the hypopharyngeal gland of the European honeybee, Apis mellifera. Apidologie 42: 103-116.

Reetz, J.E. m.fl. (2011): Neonicotinoid insecticides translocated in guttated droplets of seedtreated maize and wheat: a threat to honeybees? Apidologie 42:596-606

Vidau, C. m.fl. (2011): Exposure to sublethal doses of Fipronil and Thiacloprid highly increasing mortality of honeybees previously infected by Nosema ceranae. PLoS ONE, vol 6 (6)

WU, J.Y. m.fl. (2011): Sublethal effects of pesticide residues in brood comb on worker honey bee (Apis mellifera) Development and longevity. PLoS, vol 6(2).

TR kommentar De här mycket oroande rönen kanske gör att vi ska vara försiktiga att flytta bin till oljeväxtfält (även majs) för att få en högre skörd eller för pollinering. Det kanske kostar mer än det smakar att utföra pollineringstjänster. Vi bör under alla förhållanden vara observanta på hur samhällena utvecklar sig i jämförelse med kontrollsamhällen. Den döda almen i b.g. är ytterligare ett exempel på hur naturen idag drabbas av klimat- och miljöförändringar.

Guttation

Guttation är en term för droppar bildade i bladspetsar eller längs bladsidor.

Under natten sker det nästan ingen avdunstning av vatten från växtens blad eftersom den relativa fuktigheten är mycket hög. Om det samtidigt är en hög vattenmättnad i marken tränger vatten in i växtens rötter. Vattnet förs upp i växten och orsakar ett lätt övertryck i roten. Detta övertryck pressar ut vattnet i bladspetsar eller längs bladsidan varvid det bildas vattendroppar.

Guttation i den form som vi alla känner till den, nämligen i daggkåpan på försommarmorgonen. Guttationsvattnet rinner ner och samlas i daggkåpans bladskål.
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS