Mitt biår 2011

Mitt biår 2011

Mitt biår vid Sörmlandskusten  

Ur Gadden 2012 nr 1

Thomas Rafstedt

Jag hade i år tänkt överlämna Mitt biår till alla nya spännande yrkesbiodlare med fräscha erfarenheter av hur det är att bygga upp sin biodling och få det att fungera men efter viss övertalning av Johann ska jag ändå presentera vad som hände vid Sörmlandskusten i år.

2010              

Förra årets Mitt biår avslutade jag med att de invintrade samhällena såg starka och fina ut, de som överlevt den hårda 50-procentiga utgallringen vintern 2009/2010. Kvalsternedfallet var mycket litet, bigårdslägena bra, samhällena hade nya, fina drottningar och mycket foder. Vad kan då gå fel??? var min slutfråga för efter många års biodlande verkar det som det alltid är något som kommer att gå fel.

Säsongen 2011      

Efter en mycket lång, snörik och kall vinter som bina klarade av bra kommer april med lite värme och snön försvinner. Några samhällen får en påse Apifonda ovanpå ramarna för att klara sig till sälgblomningen.

I slutet av april finns ett antal samhällen som inte har någon drottning fastän det är massor av bin, vilka också drar pollen! Jag trodde det bara var jag som drabbats av detta fenomen men har hört samma sak från andra yrkesbiodlare. De flesta av dessa samhällen kunde räddas med yngelramar från andra samhällen, från vilka de fick möjlighet att själva dra upp en drottning, men det blir ju ett kraftigt uppehåll i äggläggningen eftersom jag inte har några reservdrottningar den här tiden på året. Någon förklaring på orsaken till de försvunna drottningarna har jag inte funnit.

April är en skön månad med värme och i slutet av månaden blommar sälg och maskrosorna börjar lysa gula på betesmarkerna.

I början av maj sveper kyla ner, som vanligt när lönnen blommar, men lite senare under maskrosdraget är det fullt ös i kuporna och den guldgula maskrosskörden blir bra. På marknaden i slutet av maj kan jag sälja nyslungad honung vilket är tidigt för att vara i dessa trakter. Försommardraget tar slut runt nationaldagen och sedan får jag vänta in vitklöverblomningen. Julidraget blir bra och även linden ger skörd.

Skörden har hittills varit lyckad och i slutet av juli, efter en regnig fruntimmersvecka, börjar jag fundera på slutskattning och myrsyrebehandling; men vad händer då när nästan alla skattlådor är hemma? Jo, ljungen börjar blomma och blommar och blommar sammanlagt närmare 6 veckor och ger ett fantastiskt drag som jag aldrig varit med om.

Lycka eller olycka??

Det är ju en fin honung en honungssort som tagit slut i förrådet så därför är det lycka. Men när jag fortfarande står och slungar nu när jag skriver det här i mitten av november är jag inte speciellt lycklig.

Ni som minns mitt reportage om ljung/sensommarhonungen i Gadden 2007 nr 6 minns kanske det årets elände som slutade i att jag åkte till Tjörn, skar ut kakorna och pressade dom. Det behöver jag inte göra i år för jag får faktiskt ut en stor del av honungen vid slungningen. Men innan den kommer till kylrummet är det en rad trösklar som jag måste över.

Vattenhalten är låg, 18%, så där klarar jag mig; ingen avfuktning åtminstone. Jag täcker av ramarna med supergaffeln vilket går lätt innan de ska passera Sjöliesen. Ramar som är nybyggda har här en tendens att gå sönder, likaså om de bara har honung på ena sidan. Bäst fungerar de mörka ramarna som suttit i yngelrummet eller skattlåderamar som varit med några år. Slungan, med bottenvärme, får gå två omgångar och en stor del av honungen slungas ut. De ljusa ramarna som klarat Sjöliesen får nu stryk och går ofta sönder och långa armar ner i slungkorgarna krävs för att få upp kakgeggan. Systemet med sump och tankar är bara att glömma utan här gäller en mer hobbybetonad verksamhet med hinkar som töms i silen till vilken jag inköpt en värmare. En silcentrifug hade nog klarat av det här arbetet bättre men den stora investeringen för ljunghonungen jag får vart 5:e år är inte lönsam.  Innan dess har honungen värmts upp en del och ”piskats” sönder med cementröraren alldeles innan den silas för att få bort geléklumparna. Ympning och sedan in i kylrummet medför faktiskt inga problem. Slutresultatet efter en dags arbete är något hundratal kilo honung och dessutom honung precis överallt i lokalen och på mig.

Problemet startar faktiskt lite tidigare än så eftersom bina gärna först vill fylla yngelrummet innan de går upp i skattlådorna. Jag har heldadantramar där och eftersom jag inte vill invintra på ljunghonungen var det bara att skatta 3-5 ramar och låta bina tränga ihop sig på de kvarvarande till jag hunnit slunga och kunde sätta tillbaka ramar. Inget vildbygge i alla fall. Att slunga svarta yngelrumsramar i den här storleken var inget problem.

Det långa och sena draget gjorde att drottningarna ynglade länge och samhällena blev fulla av unga, fräscha bin som är redo att hugga in när sälgen börjar blomma i april.

Kvalster

Någon myrsyrebehandling blev det inte så jag oroade mig för kvalstermängden innan jag oxalsyrebehandlade i slutet av oktober. Här visade det sig glädjande nog att kvalstermängden överlag var låg. Avläggarna hade i regel inget nedfall; de etablerade samhällen ett måttligt och de samhällen som tjänstgjort som drönargivare på parningsstation hade något mer men inget alarmerande.

I stället för att få en tidig höst blev det så att de sista skattningarna gjordes i slutet av september och invintringen med det svindyra kravsockret (17,84 kr/kg + moms) i slutet av september och början av oktober. Tack vare en varm och skön höst gick detta bra.

Drottningodlingen.

Drottningodlingen har fungerat bra och parningarna både på parningsstationerna och parningsplatsen blev mycket bra. Ett par hundra drottningar på stationerna och minst lika mycket på rasparningsplatsen blev resultatet. Att köpa drottningar med två års svärmgaranti dyrt (500kr) blev populärt och ca hälften av försäljningen bestod av sådana. Nu kanske de som nöjde sig med drottningar utan garanti inte drog någon nitlott för jag har överhuvudtaget ingen svärmning. Mödrarna till svärmgarantidrottningarna har ju dock testats ett antal år och där är jag säker vilket jag inte kan vara på de andra. Det blir intressant att under 2013  få se hur många jag får ersätta för svärmar, men jag tror det blir noll.

Summering

Summeringen av biåret är att det blev ett långdraget biår men med lyckat slutresultat och en bra skörd och snart är jag tillbaks igen i antalet samhällen, en återuppbyggnad som tar tid och kraft, både för mig och för samhällena.

 

 


Ljunghonuungshanteringen är ett slit där speciellt silningen är problematisk. Fortfarande i slutet av november håller jag på med slungningen!
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS