Mitt biår 2013

Mitt Biår vid Sörmlandskusten ur Gadden 2014 nr 1 (jan)

En bigård raderades ut genom avverkning, markberedning och insamlande av grenar mm alldeles intill kuporna.

Thomas Rafstedt text och foto

Mitt biår bör starta hösten innan för det är ju då förberedelserna av biåret egentligen startar. Vid invintringen ska alla samhällen ha bra drottningar med starka samhällen och mycket foder. Hur var det då hösten 2012? Produktionssamhällena var starka och fina men avläggarna hann aldrig växa sig starka under den regniga och kalla sommaren/hösten 2012. Det var väl hos dom jag hade de största farhågorna när den långa och snöiga vintern började ta slut i början av april. Fortfarande ligger då snön och kuporna känns tunga och bra men ….jag bedrar mig för vid kontroll lite senare visar det sig att ett antal samhällen svultit ihjäl. Inget foder fanns kvar men däremot en massa tungt pollen vilket lurade mig. I en bigård dog alla tio samhällena pga. avverkning och markberedning alldeles intill kuporna. I en annan hade en grävling härjat som en björn och flera kupor var välta och tomma med utspridda, renätna ramar. Summeringen gav en förlust på närmare 40 samhällen eller 25%. Vinterdödligheten i landet låg, enligt enkäten på BF:s forum, lika mycket på denna höga andel (31%) som på en låg andel (< 5% för 35%).

                                                                                           

Vinterförlusterna kostar mig 330.200 kronor!

Vad kostar mig en förlust av 40 samhällen?Det enklaste att räkna ut är förlorad honungsskörd. Årets skörd blev bra med ca 75 kg i snitt. Detta gör en förlorad bruttoinkomst på 75 kg x 80 kr/kg (butik) x 40 sh = 240.000 (exkl. moms). Sockergivan hösten 2012 var på endast 15 kg eftersom de hade mycket ljung- och bladhonung kvar. 15 kg x 40 sh. x 17 kr/kg (ekologiskt socker) = 10.200 kr.

I år hann jag bara med att göra ett fåtal avläggare men skulle behövt  40 st. (det blir nästa års arbete). Enklaste sättet att räkna är att göra en delning av 10 samhällen till 40 avläggare. Då förlorar jag skörden på ytterligare 10 st vilket gör ytterligare 60.000 kronor på minskad skörd. Till dessa behövs 40 drottningar till ett pris av 400 kr, vilket jag kunde ha sålt dem för. Alltså ytterligare 16.000 kr. Sedan behövs nytt vax till 40 yngelrum – ca 40 kg x 100 kr/kg vilket jag tar när jag säljer ekologiskt vax. Alltså 4.000 kr.

Arbetskostnaden för upprensningen av döingarna med ursmältning av ramar, trådning och isättning av vax, tid för att bygga upp nya samhällen mm vill jag helst inte räkna på. Totalt utan arbetskostnad ger detta en bruttoförlust på 330.200 kr! Per samhälle 8.250 kr! (allt exkl. moms).

 

Hur kan jag undvika vinterförlusterna?          

Kanske genom att ge alla samhällen en fodergiva mycket tidigt så jag slipper eventuella svältproblem. Kanske även sätta en skattlåda med honung under innan draget kommit igång. Jag har massor av sådana med blad- och cementhonung från nu i höstas.

Höstgenomgången med starka samhällen och mycket foder och unga drottningar. De ganska bisvaga avläggarna 2012, som jag var nervös för med övervintringen, klarade sig bra och hade mycket foder kvar.

Undvika våroljeväxter. Nu har jag inte haft samhällen med tydlig CCD där bina försvunnit och lämnat en välstädad kupa efter sig men risken finns. Kanske är risken större om bina står nära majsodlingar?

Lågt kvalstertryck. Idag ser jag inga större problem med kvalstren. Jag skär drönare på försommaren och behandlar med oxalsyra under senhösten. Nedfallet är i regel lågt. Dock hade jag en del samhällen hösten 2012 med högre kvalsternedfall men fann ingen korrelation mellan döda samhällen och kvalstertryck. De flesta samhällena med högt nedfall överlevde vintern.

Bigårdarna ska ha skyddade lägen under vintern. Jag fick under senhösten 2012 reda på att avverkningar skulle ske vid den bigård där alla samhällen dog men jag trodde de skulle klara sig. Det är svårt att föreställa sig hur det kommer att se ut vid en kalavverkning och markberedning. Att börja flytta en bigård på hösten tar emot då man helst bara vill bli klar med bigårdsarbetena. Men det blev en förlust enl. räkneexemplet på 82.500 kronor så en flyttning av bigården hade lönat sig bra!

Reservdrottningar på våren att ersätta puckeldrottningar med är värda sin vikt i guld (1 drottning är värd 132,4 g 24 karat guld vid ett guldpris på 250 kr/g. Drottningens vikt 0,25g. Värdet av drottningen på våren = bruttoförlusten av ett dött samhälle på 8.250 kr. Så nästa år ska jag dra igång några Lagermanskupor med 2-drottningsystem så jag har reserver. Kanske ett lämpligt NP-projekt att få fram bra och enkla metoder för reservdrottningar till våren.

 

1 g guld = 250kr

132,4 g guld för en drottning

0,25 g drottning = 8.250 kr

 

 

Vad hände efter april?

Jo, i maj börjar det med sol och värme och naturen blommar. Allt på en gång vilket gör att det närmast är att likna vid en Norrlandsvår. Hästhov, blåsippa, sälg, lönn och liljekonvalj på en gång och försommarblomningen tar snabbt slut. Maskrosen, som brukar ge en guldgul honung, hinner inte bina med varför det mesta av min honung i år är ganska blek.

Sedan blir det en fin sommar med värme och sol och ett bra drag speciellt på vitklöver och lind. Under juni och juli regnar det bara totalt 85 mm. Under augusti kommer det några heldagsregn på 35 och 40 mm men sedan fortsätter torkan under september och oktober. Ljungen torkar bort men bina drar in massvis med bladhonung, dels tidigare under sensommaren, förmodligen från bl.a. lind, och senare, långt in i september, med den mörkare lushonungen. Ett tag befarar jag cementhonung men efter jag upptäckt denna i några samhällen hjälper vädrets makter till med ett rejält regn på 40 mm som trol. spolade bort lössen från granarna. Bina ynglar sent vilket gör att de är starka vid invintringen. Skattar 4-5 dadantramar i yngelrummen för att jag ska få ner lite sockerlösning.

Invintringen blir, som vanligt, sen i slutet av september och byte av en del drottningar vid denna tid går bra. Är det så mycket bättre att invintra i augusti? Kanske slipper jag då ljung- och bladhonung men den är värdefull vid marknadsförsäljningen. Dock kan det finnas problem med den närmast pollenfria bladhonungen att bina inte får tillräckligt med färskt pollen som föda till ynglen med risk att samhällena blir svaga nästa år då de unga bina blir kortlivade. Kan även detta vara en orsak till hög vinterdödlighet vissa år? (se även Gadden 2007 nr 1 Roger White: Grekisk pinjehonung). .

 

Drottningodlingen

Drottningodlingen kommer i gång sent i andra halvan av juni. Jag har ingen brådska i år eftersom jag bestämt mig för att sluta odla till försäljning och dessutom är inte vädret lämpligt förrän nu. Detta gör att jag inte har parade drottningar förrän i slutet av juli och bestämmer mig för att inte göra några avläggare. Parningarna går bra och på Stendörrens station blir så gott som alla parade.

Någon läsare kanske undrar hur det gick med de drottningar jag sålde med två års svärmgaranti. Garantin gick ut nu i somras och ingen har begärt pengarna tillbaka eller ny drottning!

 

Ekologisk biodling

För er som är intresserade av att starta ekologisk biodling kan jag tipsa om Jordbruksverkets skrift ”Starta eko – biodling” (www.jordbruksverket.se, jordbruksinformation 3 – 2013). En lite utförligare version finns också på min hemsida www.fagelsangensbi.se. Bengt Kling har räknat ut hur stor kostnaden är per samhälle (se hemsidan). Vid en skörd på 50 kg/sh, om du har 100 sh, blir kostnaden ca 4 kr/kg. Vid skörd på 70 kg sjunker kostnaden till ca 3 kr/kg.

 

Nu är det bara att göra det sista arbetet med oxalsyrebehandlingen, som jag i år ska göra med oxalsyreförångare. Sedan kan jag lämna de mussäkrade kuporna i fred med både spännrem och tegelsten för att hålla taket på plats. Men redan i mars kommer jag att ge mig ut för kontroll och eventuell fodergiva.

Så här har de stackars norrlänningarna det varje år. En tuff vinter med massor av snö och kyla som övergår i sommar utan att man hinner njuta av våren.
Är den betade majsen ett större hot mot samhällena än oljeväxterna?
Att skära ut drönarpuppor på många samhällen skulle kunna ge ett proteinrikt foder till många höns. Några större mängder höns finns tyvärr inte i mina trakter.
Samhällena drog tack vare den torra sommaren och hösten in massor av bladhonung, bl.a. denna ljusa och milda honungen från sensommaren, trol. från lind
Lin och våroljeväxter i Tystberga
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS